Jueves 28 de Enero de 2021
El portal de la papa en Argentina
0%Variación precio
puestos MCBA
  • Cielos nubosos con lluvias débilesBalcarceBuenos Aires, Argentina
    15° - 28°
  • Intervalos nubosos con chubascos tormentososVilla DoloresCórdoba, Argentina
    20° - 31°
  • Intervalos nubosos con chubascos tormentososRosarioSanta Fe, Argentina
    22° - 31°
  • Intervalos nubososEstacion UspallataMendoza, Argentina
    11° - 28°
  • Intervalos nubosos con chubascos tormentososCandelariaSan Luis, Argentina
    22° - 33°
  • Intervalos nubososChoele ChoelRío Negro, Argentina
    15° - 27°
  • Intervalos nubosos con chubascos tormentososSan Miguel de Tuc.Tucumán, Argentina
    21° - 33°
Ampliar
 Buscador de Noticias
Europa 12/01/2021

Suecia: Den sista potatisen

Det har varit en förfärlig tid med pandemi, tragedier, karantän, varsel, permitteringar och snabb ekonomisk nedgång medan äpplen och potatis frös när pandemin slog till. Rent bibliskt. Runt om i världen har, i skrivande stund, sjukdomen både börjat

Nu kommer vaccinet. Hur illa har viruset smittat ekonomin, en patient med flera underliggande sjukdomar, och hur skyddar man sina ekonomiska tillgångar?

Den ekonomiska nedgången blev snabb och brutal. Varsel och permitteringar slog alla rekord. Totalt varslades över 70.000 personer inom några månader. Som jämförelse kan nämnas att under 90-talskrisens värst drabbade månad, november 1992, varslades drygt 22.000 personer. Under samma period inkom 63.488 ansökningar om korttidspermittering till Tillväxtverket, och totalt drygt 455.000 anställda hade gått ner i arbetstid.

Coronan blev en chock, och unikt stora, snabba stimulanser har satts in från världens stater. Nu (artikeln publicerades i juni 2020. reds. anm) sitter många och gissar på hur djup den här ekonomiska nedgången egentligen ska bli och hur återhämtningen kommer se ut – V, U eller L är frågan.

Det mest troliga är en snabb V-formad uppgång, eller möjligtvis en långsammare U-formad. Det är inte garanterat att covid-19 kommer tillbaka i flera vågor – flera tidigare coronavirus har inte gjort det. Den mest etablerade analysen bland makroekonomer är att en sådan här, ändå tidsbegränsad, chock alltid följs av en snabb uppgång. Harmagedon i form av ett brant fall följt av en depression – ett L – är inte det mest sannolika. Särskilt inte med tanke på att de unikt stora ekonomiska stimulanserna ”kickar in” i takt med att viruset avtar.

Men vi har inga färska erfarenheter om de ekonomiska konsekvenserna av en så här stor pandemi. Vi får gå hundra år tillbaka för att hitta något av liknande dimensioner. Spanska sjukan härjade 1918 till 1920, då den kom i flera vågor. Dåtidens erfarenheterna är intressanta att jäm­föra med.

Anatomin av en pandemi

Spanska sjukan spreds över hela världen och varade mellan mars 1918 och juni 1920. Mellan 50 och 100 miljoner människor dog. Spanska sjukan kom i tre vågor. I den första vågen var symtomen milda och dödligheten var låg. De som dog var oftast gamla eller barn. Den våldsamma och förödande andra vågen drabbade i ovanligt hög grad personer i åldersgruppen 20–40 år, med hög dödlighet. Efter den tredje vågen, som inte var lika dödlig, våren 1919, upphörde smittspridningen 1920.

De tre influensavågorna uppstod alla inom cirka ett år, därefter var det bara spridda utbrott. Första världskriget med truppförflyttningar och stora militära anhopningar anses ha bidragit till att influensan spreds hastigt och med stor kraft. En stor skillnad är dock att i dag rör sig många människor över världen ändå.

I Sverige dog, enligt den officiella statistiken, 37.573 personer i spanska sjukan. Dödligheten var två procent av de diagnostiserade. Om uppgifterna stämmer dog sjukdomen ut när ungefär 30 procent av svenskarna hade haft den. En intressant siffra med tanke på dagens diskussion om ”flockimmunitet”.

Vilka ekonomiska konsekvenser fick då ”spanskan”?

Ja, det är ingenting som motsäger tesen om en snabb ekonomisk återhämtning efter en pandemi. BNP minskade med 12 procent perioden 1917–1921, för att därefter öka med 17 procent fram till 1928. BNP-kurvan bildar inte riktigt ett V, utan snarare ett W, då 1921 blev ett bakslag efter en snabb värdeökning på varor och tjänster under 1920.

Arbetslösheten fortsatte att öka fram till 1922 då den var 25 procent, den högsta registrerade siffran någonsin i Sverige.

Priserna på bostadshus i Stockholm hämtade sig enligt Riksbankens statistik (en av de längsta statistikserierna för fastighetspriser i världen) redan 1919 och hade 1921 gått upp med 32 procent jämfört med botten 1918. Fram till 1928 fortsätter värdena att öka i lugnare takt, med mindre ”dippar” enstaka år.

Det tog längre tid för börs­kurserna att repa sig. Fram till 1923 sjönk de med 60 procent för att därefter öka med 90 (!) procent på fem år.

Fundamentala skillnader

Spanska sjukan följer alltså det klassiska mönstret efter en pandemi, trots att det är lätt att tro att en ekonomi aldrig ska hämta sig efter en sådan här stjärnsmäll. Till och med digerdöden hade positiva ekonomiska konsekvenser för de flesta överlevande. Pesten bröt upp ett totalt statiskt medeltida samhälle utan vare sig ekonomisk eller social rörlighet. Arbetskraften fick bättre betalt och förutsättningarna för renässansen och den moderna kapitalismen föddes.

Utveckling BNP, huspriser och börs

Men, historien upprepar sig aldrig exakt – den bara speglar sig.

Spanska sjukan kan inte användas som blåkopia på dagens kris. Förutsättningarna är olika. Vi lever till exempel inte i efterverkningarna av ett världskrig. Å andra sidan hade varken stater eller privatpersoner lika hög belåning på den tiden. Svenska staten är ännu lågt belånad, men den privata sektorn har över 12.000 miljarder i lån, varav hushållens bostadslån utgör mer än 5.000 miljarder. Sveriges BNP var 5.026 miljarder i fjol. Samhället 1918 var mer eller mindre självförsörjande, inte känsligt för olika tekniska störningar, och negativa räntor hade ingen kommit på – ännu. Å andra sidan fanns inte närheten till modern sjukvård eller möjligheter att få fram vaccin.

Ekonomiska skyddsrum

Hur man väljer att skydda sig mot de ekonomiska följderna av coronan beror på tron om återhämtningen. Om det blir en snabb uppgång under hösten är det snart hög tid att agera – inte minst på fastighetsmarknaden och börsen. Blir det däremot en långsam återhämtning med nya influensavågor eller, ännu värre, ingen återhämtning utan en lång, ekonomisk depression, blir strategin annorlunda.

”Prepping”, har ju på senare år blivit alltmer populärt. Coronakrisen ger verkligen alla preppare något att bita i.

När de flesta av oss riskerar att bli av med det mesta gäller det att bevara så mycket som möjligt. Det är inte det troligaste alternativet, men inte fullständigt osannolikt. Talesättet ”att förbereda sig på det värsta, men hoppas på det bästa” ligger onekligen väl i munnen just nu.

Fastigheter är en klassisk ”hedge” som kan överbrygga svåra tider. Det finns bara ett par problem. I takt med att fastigheter alltmer blivit en finansiell tillgång så är de oftast högt belånade, vilket tar bort mycket av skydds­effekten. Så länge räntorna kan hållas rekordlåga spelar det dock mindre roll. Ännu mer problematiskt är det faktum att fastigheter inte kan flyttas och därmed är ett av världens mest tacksamma skatteobjekt. Magdalena Andersson har redan börjat mumla om skattehöjningar som kommer att krävas efter coronan …

Prisfallet på fastigheter pågår just nu. När det gäller kommersiella fastigheter är osäkerheten stor. Köpare och säljare kan inte enas, och fastighetsaffärer för minst 20–25 miljarder har ställts in eller pausats de senaste månaderna. På vilken nivå kan köpare och säljare mötas igen, minus 5, minus 10 eller minus 15 procent? Det vet vi inte. Alla sektorer på fastighetsmarknaden kommer att påverkas, men trycket är minst på bostadshyresfastigheter och samhällsfastigheter, som upplevs som tryggare hamnar.

1 oz sydafrikansk krugerrand.

Den privata bostadsmarknaden är mer likvid. Enligt det kvalitetsjusterade indexet från Valueguard (som ger en mer exakt ögonblicksbild än till exempel Mäklarstatistik) noterades i april ett unikt stort prisfall, särskilt för bostadsrätter i Stockholm. Priserna rasade med närmare fyra procent för lägenheter under april månad som normalt är en positiv månad, liksom hela våren. Nedgångarna skedde i hela riket och var värre ju större stad. Prisfallet är mindre för villor – precis som under fastighetskraschen på 90-talet. Om den här trenden fortsätter riskeras kraftiga prisfall på framför allt bostadsrätter under de svaga höstmånaderna.

Sprickor i dammen

Statsobligationer brukar ju betraktas som en trygg hamn, men i dagens situation med rekordupplåning, historiska budgetunderskott och extremt låg eller till och med negativ ränta får det nog betraktas som ett ”no, no”. I Sverige är statens låneskuld ännu inte lika stor som i de flesta andra länder, men den privata sidan har unnat sig skuldsättning som aldrig förr, och totalt ligger Sverige som etta eller tvåa bland världens mest skuldsatta länder. Om det händer något otrevligt med säkerheterna för den privata skulden måste staten rädda betalningssystemet, det vill säga bankerna. Det kan bli, milt sagt, dyrt.

Företagsobligationer har väl redan visat vad de går för. Likviditeten kan försvinna blixtsnabbt.

Risken för obligationskrascher (= hela valutors fall) ökar hela tiden. Vad det skulle innebära för ett land som Sverige, med 50 procents självförsörjning, förtjänar kanske en tanke.

Pengar, likviditet, är a och o i en sådan här kris. En viss mängd fysiska pengar i form av sedlar är dessutom ett måste i händelse av störningar i betalningssystemet eller tekniken. Svagheten med att ha pengar framgår av resonemanget om obligationskrascher ovan. Tänk om man väljer fel valuta …

Macallan Fine & Rare 1926 – såldes för 14,2 miljoner kronor.

Inte allt som glimmar

Och så kommer vi till den riktiga klassikern – guld! Den som i decennier ägt guld kan knappast glädja sig åt någon vidare totalavkastning. Guld ger inte någon avkastning likt fastigheter, obligationer (nåja) eller aktier.

Guld har däremot en speciell egenskap – det tenderar att röra sig annorlunda mot de flesta andra investeringar och är en tillgång man flyr till i kristider. Guldet är begränsat i mängd, har ett stort värde i förhållande till vikten och alla känner till det. Historiskt har guldet alltid fungerat, trots att det gång på gång dödförklarats.

Guldpriset har mycket riktigt rusat på senare tid, trots att belackare som bankirer och ekonomer talar om guld som ”en barbarisk relik”. Vad de försvarar är dagens system med Fiatvalutor som saknar ett inneboende värde och i stället grundar sig på att den institution (staten) som ger ut dessa pengar säger att de är värda något. Blind tro på auktoritet eller på en råvara utan avkastning, tja, vad är mest barbariskt?

Vi kan ju se på vad en riktig,”goldbug” säger. Marc Faber är en känd schweizisk investerare, ekonom, analytiker och författare. Han, liksom Nouriel Roubini, förutsade finanskrisen 2008, och bägge kallas ”Doktor Doom”. Så här tycker undergångsekonomen om dagens kris:

– Allt kommer att bli värre. Det finns ingen återhämtning. Det bästa sättet att skydda sina tillgångar är att köpa guldtackor och gräva ner dem i en grop.

Muntert värre. Fabers faiblesse för att gräva ner guldet är inte bara ett utslag av paranoia, utan har faktiskt även rationella skäl. Vid tidigare stora ekonomiska kriser har stater helt enkelt konfiskerat privatpersoners guld.

Det mest berömda exemplet kommer från USA. År 1933 konfiskerade amerikanska staten allt guld värt över 100 dollar från medborgarna genom den exekutiva ordern 6102 från president Franklin D. Roosevelt. Syftet var att stabilisera betalningssystemet. Förbudet för privatpersoner att inneha guld till ett värde över 100 dollar gällde till 1974.

Om någon känner sig frestad att följa Fabers exempel så är guldmynt, som krugerrand eller schweizerfranc, mer praktiskt användbart än tackor. En god rekommendation är att sky pappersguld. Det finns mer pappersguld än fysiskt, och det förekommer marknadsmanipulation. I USA förbereds åtal mot amerikanska storbanker efter enorma dumpningsförsäljningar på råvarubörsen Comex mitt under coronakrisen. Misstanken är att de försökt pressa ner guldpriset, vilket gått så där.

Tavlor och konserver

Vid en total kris är det inte bara guld som kan bevara värde – en Zorn är ju också alltid en Zorn. När judiska familjer tvingades fly Hitlertyskland hals över huvud räddade många tillgångar med hjälp av konst, frimärkssamlingar, antikviteter och andra dyrbarheter som är lätta att transportera.

Konst, till exempel, har haft en stark värdeutveckling på senare år, plus 141 procent på tio år enligt Knight Frank. Även under våren i år har konst sålts långt över utbudspris på auktioner. Den starkaste utvecklingen har dock en helt annan vara – whisky som har ökat med 564 procent på samma tid. I oktober förra året såldes en flaska Macallan Fine & Rare 1926 för 1,2 miljoner pund (14,2 miljoner kronor) på en auktion hos Sothebys. Lätt att bära med sig också. Lyxbilar har däremot gått ner i värde sedan 2016.

Undertecknad frågade under finanskrisen 2008 flera gamla farbröder, som hade upplevt depressionen på 1930-talet, vad de mindes som viktigaste tillgång då. Svaret var inte konst eller sällsynt whisky utan alltid detsamma – mat, den slutliga hedgen.

Intresset för att investera i livsmedelsföretag har ökat på senare år. Enligt AG-funders satsades i fjol runt 200 miljarder kronor på sektorn. Trenden är att satsningar på bolag ”upstream” (närmare producenten) ökar starkt.

Flera råvaror har ökat i pris under våren. Det gäller till exempel en av världens viktigaste matvaror – vete. Detta beror bland annat på att Ryssland och Ukraina infört exportförbud och att Australien har haft missväxt på grund av torka och bränder.

Vete i all ära, men om det gäller att snabbt skydda sig mot matbrist är det en knöl som gäller. Potatis ger god avkastning till ganska liten möda, kan lagras länge och undersökningar visar att det går att leva på enbart potatis under lång tid.

Om vi nu sätter lite extra potatis inför sommaren och hösten, låt oss hoppas att det inte blir vår sista.

TEXT BJÖRN RUNDQUIST

ILLUSTRATION GABRIELLA AGNÉR

Artikelämnen

Fuente: https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/den-sista-potatisen/


Te puede interesar